Jump to content

Jan Frans Willems

Daga Wikipedia, Insakulofidiya ta kyauta.
Jan Frans Willems
Rayuwa
Haihuwa Boechout (en) Fassara, 11 ga Maris, 1793
ƙasa Beljik
Harshen uwa Dutch (en) Fassara
Mutuwa Gent (mul) Fassara, 24 ga Yuni, 1846
Makwanci Campo Santo (en) Fassara
Karatu
Makaranta State University of Leuven (en) Fassara
Harsuna Dutch (en) Fassara
Sana'a
Sana'a marubuci, musicologist (en) Fassara, ethnomusicologist (en) Fassara, romanist (en) Fassara, Masanin tarihi, linguist (en) Fassara, mai aikin fassara, collector (en) Fassara da political activist (en) Fassara
Mamba Bayerische Akademie der Wissenschaften (mul) Fassara
Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences (en) Fassara
Jan Frans Willems.

Jan Frans Willems (an haife shie 11 ga watan Maris 1793 - 24 Yuni 1846) marubuci ne na Flemish, kuma uban motsin Flemish .

An haifi Willems ne a birnin Boechout na kasar Beljiyam a lokacin da yake karkashin mamayar Faransa . Ya fara aikinsa a ofishin notary a Antwerp .

Ya sadaukar da lokacinsa ga wallafe-wallafe, kuma a cikin 1810 ya sami lambar yabo don waƙa tare da ode a cikin bikin zaman lafiya na Tilsit . Ya yaba da farin ciki da kafuwar United Kingdom of the Netherlands, da farfado da adabin Flemish; kuma ya buga rubuce-rubucen ruhi da balaga da dama don tallafawa iƙirarin harshen ƙasar Netherlands. [1]

Tausayin siyasarsa ya kasance tare da jam'iyyar Orange a juyin juya halin 1830, kuma waɗannan ra'ayoyin sun kai shi cikin matsala tare da gwamnatin wucin gadi . Willems, duk da haka, ba da daɗewa ba aka gane shi a matsayin jagoran Flemish ba tare da tambaya ba, babban plank wanda dandalinsa ya daidaita daidaitattun harsuna a cikin gwamnati da kotunan doka. Ya mutu a Ghent a shekara ta 1846. [1]

Daga cikin rubuce-rubucen nasa, wadanda suke da yawan gaske, mafi muhimmanci akwai: [1]

  • De Kunsten en Wetenschappen (1816)
  • Aen de Belgen, Aux Belges (1818)
  • Historisch Onderzoek naer den oorsprong en den waren naem der openbare plaetsen en andere oudheden van de stad Antwerpen (1828)

Ya kuma samar da ɗimbin koyo masu mahimmanci na tsoffin rubutun Flemish. [1]

Littafi Mai Tsarki

[gyara sashe | gyara masomin]
Jan Frans Willems
  • Excerpt from the manuscript Poetic Works, 1807–1815. Written by Jan Frans Willems.[2]
    Hekeldicht op den maire en municipaliteyt van Bouchout (1807)
  • Hymne aan het vaderland over den veldslag van Friedland en de daeropvolgende Vrede van Tilsit (1812)
  • De puyn-hopen rondom Antwerpen (1814, poem)
  • Den ryken Antwerpenaer of de hebzugtige neéven (1815)
  • Quinten Matsys, of wat doet de liefde niet ! (1816)
  • Aen de Belgen. Aux Belges (1818, poem)
  • Lykrede op Johanns Abraham Terbruggen (1819, prose)
  • Verhandeling over de nederduytsche tael- en letterkunde opzigtelijk de Zuydelyke Provintiën der Nederlanden (1819-'24)
  • Antwoord van J.F. Willems aen J.B. Buelens, R.C.Pr te Mechelen (1821)
  • By 's Konings komst te Antwerpen (1822, poem)
  • Redevoering over de poëzy van den dichter en van den schilder (1823)
  • Keur van Nederduytsche spreekwoorden en dichterlyke zedelessen (1824)
  • Over de Hollandsche en Vlaemsche schryfwyzen van het Nederduitsch (1824, essay)
  • Redevoering over het karakter van den Nederlandschen schilder (1825)
  • Mengelingen van historisch-vaderlandschen inhoud (1827–1830, essays and publications)
  • Bijdragen tot de geschiedenis der boekdrukkunst in Antwerpen (1828, studie)
  • Maria van Braband (1828, poem)
  • De la langue Belgique. Lettre de Jean François Willems à M. Sylvain Van de Weyer (1829)
  • De oude bevolking der provincie Antwerpen (1829, essay)
  • La séparation des rats et des souris (1830, fairy tale)
  • Voorzeggingen van de Heylige Hildegarde omtrent de Belgische Omwenteling (1831, tekstuitgaven en polemiek)
  • Reinardus Vulpus - Reinaert de Vos (1833, essay)
  • Over eenige oude Nederlandsche vloeken, eeden en uitroepingen (1834, essay)
  • Reinaert de Vos, naer de oudste beryming (1834, restyling)
  • Rymkroniek van Jan van Heelu betreffende de slag van Woeringen van het jaer 1288 (1836, texts published)
  • Lettres de Marguerite de Parme et du sire de Montigny sur les troubles de Tournai de l'an 1564 (1836)
  • Elnonensia. Monuments des langues romanes et tudesque dans le IXe siecle (1837)
  • De Brabantsche Yeesten, of Rymkroniek van Brabant door Jan De Klerk, I and II (1839–1843, texts published)
  • De la population de quelques villes de la Belgique au moyen-âge (1839, studie)
  • Van den Derden Edewaert. Coninc van Engelant, Rymkroniek geschreven omtrent het jaer 1347 door Jan De Klerk (1840, texts published)
  • Brief aen Professor Bormans over de tweeklanken IJ en UU (1841)
  • Redevoering uitgesproken by de opening van het Vlaemsch feest (1842)
  • Pasquyn doctor en astrologant. Kluchtspel van 1782 (1844)
  • Kronyk der Kamers van Rhetorica te Lier (1844)
  • Notice sur un recueil d'anciennes chansons françaises (1844)
  • Mémoires sur les noms de communes de la Flandre Orientale (1845)
  • De eerste bliscap van Maria, Misteriespel van 1444 (1845)
  • Oude Vlaemsche liederen ten deele met de melodien (1845–1848, finished by Ferdinand Augustijn Snellaert)

Ferdinand Augustijn Snellaert (Ghent, 1847) da Max Rooses (Antwerp, 1874) ne suka rubuta tarihin rayuwar Willems. ( New International Encyclopedia ). Har ila yau, Rooses, Julius Vuylsteke, da Anton Bergmann suka buga shi ne Jan Frans Willems, ( Ghent, 1893).

  • Littattafan Flemish
  • Willemsfonds
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Chisholm 1911.
  2. "Poëtische Werken, 1807–1815". lib.ugent.be. Retrieved 2020-08-27.