Ozlem Ayduk
| Rayuwa | |
|---|---|
| Cikakken suna | Özlem Nefise Ayduk |
| Haihuwa | Ankara, 23 ga Janairu, 1969 (56 shekaru) |
| ƙasa | Turkiyya |
| Harshen uwa | Turkanci |
| Karatu | |
| Makaranta |
Boğaziçi University (en) |
| Harsuna |
Turkanci Turanci |
| Sana'a | |
| Sana'a |
researcher (en) |
Ozlem Nefise Ayduk ( Turkish ) Masaniniyar ilimin zamantakewar al'umma ce ta Amurka a UC Berkeley tana bincike game da dangantaka ta kud da kud, ka'idojin motsin rai, da haɓaka ka'idojin kai a cikin yara. [1] Ta kasance ƴar uwa a Ƙungiyar ƙwararru. [2] Ta ba da gudummawar abun ciki zuwa littattafan koyarwa da yawa, ƙamus, da encyclopedias. [3] [4] [ [ [5] [6]
Rayuwa ta farko
[gyara sashe | gyara masomin]Ayduk ta zama mai sha'awar fahimtar halayyar ɗan adam a makarantar sakandare lokacin da ta fara karanta littattafai game da mutum da ilimin halayyar mutum.[7] Haɗe da sha'awarta ta dogon lokaci na zama masanin kimiyya, sabon sha'awar da ta samu ya kai ta ga neman aiki a fannin ilimin halayyar dan adam. A shekara ta 1991, ta sami B.A. a fannin ilimin halayyar dan adam da kimiyyar siyasa daga Jami'ar Boğaziçi da ke Istanbul . [8] Ta koma Amurka, ta sami MA da Ph.D. a cikin ilimin halayyar dan adam daga Jami'ar Columbia a 1995 da 1999, bi da bi.
Ayyuka
[gyara sashe | gyara masomin]Ayduk ta yi aiki a matsayin ƴar aikin postdoctoral a Jami'ar Columbia na tsawon shekaru uku kafin ta tafi yamma zuwa California a 2002 don shiga sashen ilimin halayyar dan adam na U.C. Berkeley a matsayin mataimakiyar farfesa.Ta zama mataimakiyar farfesa a shekara ta 2009, kuma cikakken farfesa a shekarar 2015. Ayduk co-direkta ce na Lab na Dangantaka da Sanarwar Jama'a a UC Berkeley .
Baya ga koyarwa, Ayduk ta kasance mai aiki tare da ƙungiyoyin ƙwararrun ƙwararrun halayyar mutum. Ita 'yar'uwa ce a Society of Experimental Social Psychology kuma ta yi aiki a cikin kwamitin zartarwa (2015-2018). [9] Har ila yau, ita ma aboki ce a Society for Personality and Social Psychology, inda ta yi aiki a kwamitin bita na tallafi (2016-2017) da kuma wa'adin shekaru uku a kan kwamitin daraktoci (2018-2020).[10][11]
Bincike
[gyara sashe | gyara masomin]Yin aiki tare da Walter Mischel, Ayduk ta yi nazarin abubuwan da suka faru na ci gaba da kuma sakamakon dogon lokaci na ikon yara na jinkirta gamsuwa.[12] Sun gudanar da nazarin bin diddigin Mischel na 1972 Stanford marshmallow gwajin kan jinkirin gamsuwa a cikin yara.[13][14][15][16] Sun gano cewa yara a cikin gwajin asali waɗanda suka fi kyau wajen jinkirta gamsuwa yayin da yara suka fi iya yin hakan a matsayin manya, yayin da waɗanda suka nemi gamsuwa nan take har yanzu suna yin hakan a lokacin da manya.[17][18] Hotunan kwakwalwa na kungiyoyin biyu sun sami bambance-bambance a cikin prefrontal cortex da Ventral striatum. [17][18] Bayan shekaru ashirin, yaran da suka jinkirta gamsuwa sun nuna "mafi tasiri, tsari, halin da aka tsara" kuma suna da kyakkyawar dangantaka fiye da takwarorinsu.[19] Yaran da suka jinkirta gamsuwa suna da ƙananan ƙididdigar jiki (BMI) fiye da sauran sama da shekaru 30 bayan haka.[20] Binciken da aka yi game da wani rukuni na 'yan makaranta da ke amfani da kukis maimakon marshmallows ya gano wadanda suka jinkirta gamsuwa sun fi dacewa wajen amsawa ga manufofi a cikin aikin tafi / kada a tafi da aka yi shekaru 10 bayan haka.[21] Sun sake maimaita gwajin marshmallow a ƙarshen shekarun 2010 kuma sun gano cewa sabanin abin da aka fi tsammani cewa kulawar yara ta ragu tun lokacin gwajin asali, yaran da suka yi nazari sun jira minti daya a matsakaici.[22][23]
Ayduk ya haɗu da Ethan Kross don nazarin nisantar kai da tsarin motsin rai ta hanyar rarrabewa mai daidaitawa daga nau'ikan tunani na kai.[24] Sun sami alamun cewa mutane na iya samun nisantar kansu ta hanyar nuna musu damar kallon matsalolinsu ta hanyar tunanin "tafiye a kan bango".[25][26] Ci gaba da bincike ya gano cewa mutane sun fi kyau wajen ba da shawara mai kyau lokacin da suke magana game da kansu a cikin mutum na uku. [27][28] Binciken mutanen da ke da EEG ya gano cewa damuwa ta motsin rai ta ragu lokacin da suka fara magana game da kansu a cikin mutum na uku.[29][30] Binciken fMRI ya nuna raguwar aikin kwakwalwa lokacin da suka yi amfani da sunansu maimakon wakilin "I""Ni" lokacin da suke ba da labarin abubuwan da suka faru a baya.
Nazarin ƙin ƙin yarda (RS) a cikin mata, Ayduk ya gano waɗanda ke da babban tsammanin ƙin yarda suna da ƙarin tunani game da su, sake dubawa da ƙarancin kyau, kuma suna iya ba da rahoton rikice-rikice tare da abokan soyayya waɗanda suka ƙi su.[31] Ci gaba da bincike ya nuna mata masu tsananin RS sun fi tsananin fushi ga masu kin amincewa da su kuma suna da martani mai ban tsoro ga hotunan da ke nuna kin amincewa.<re>f name="AydukGyurakLuerssen200805">Ayduk, Ozlem; Gyurak, Anett; Luerssen, Anna (May 2008). "Individual differences in the rejection-aggression link in the hot sauce paradigm: The case of Rejection Sensitivity". Journal of Experimental Social Psychology. 44 (3): 775–782. doi:10.1016/j.jesp.2007.07.004. PMC 2836513. PMID 20228947.</ref>[32] Binciken tsawon watanni 6 ya gano mata masu fama da babban RS suna iya zama masu baƙin ciki bayan rabuwa juna.[33]
Daraja
[gyara sashe | gyara masomin]- 1993-1994: Delta Kappa Gamma World Fellowship [34]
- 1993-1997: Fulbright Fellow
- 1993-1998: Faculty Fellowship, Jami'ar Columbia
- 2004: Hellman Fellow [35]
- 2008: Fellow, Society of Experimental Social Psychology
- 2014: Fellow, American Psychological Society [36]
- 2016: Fellow, Society for Personality and Social Psychology [37]
Littattafan da aka zaɓa
[gyara sashe | gyara masomin]Labarai
[gyara sashe | gyara masomin]- 2015: "Sunan suna da mahimmanci lokacin da kake da hankali". Harvard Business Review[38]
Littattafai
[gyara sashe | gyara masomin]- 2004: Jagorancin yanzu a cikin ilimin halayyar mutum. Gidan Jakadancin Pearson
- 2007: Gabatarwa ga mutum: Zuwa ga kimiyyar haɗin kai na mutum (8th edition). Wiley[39]
Takardun bincike
[gyara sashe | gyara masomin]Tsayawa da kuma sarrafa motsin rai
[gyara sashe | gyara masomin]- 2005: "Lokacin da ake tambaya 'me ya sa'ad da ba ta cutar da ita ba: Bambance-bambance daga sarrafa motsin rai mara kyau". Kimiyya ta Halitta[40]
- 2010: "Daga nesa: Sakamakon nisantar kai tsaye don daidaitawa da kai". Jaridar Mutum da Ilimin Halitta[41]
- 2014: "Self-Talk a matsayin Tsarin Mulki: Yadda Kuna Yi Yana da Muhimmanci". Jaridar Mutum da Ilimin Halitta[42]
- 2015: "Wannan ma zai wuce: Tsakanin Lokaci da Tsarin Motsin rai". Jaridar Mutum da Ilimin Halitta[43]
- 2018: "Self Distancing: Basic Mechanisms and Clinical Implications". A cikin Littafin Gudanar da Kai na Duniya a Lafiya da Albarka. Gudun daji[44]
Tsarin kai, jinkirin gamsuwa
[gyara sashe | gyara masomin]- 2000: "Sanya kai tsakanin mutane: Tsarin kai na dabarun don jimrewa da ƙin yarda". Jaridar Mutum da Ilimin Halitta[45]
- 2011: "'Willpower' a kan tsawon rayuwa: rushewar sarrafa kansa". Kimiyyar Tunanin Jama'a da Kimiyyar Zuciya[46]
- 2011: "Halayyar halayyar da ke tattare da jijiyoyin jiki na jinkirin gamsuwa shekaru 40 bayan haka". Ayyukan Kwalejin Kimiyya ta Kasa.[18]
- 2013: "Ganin lokacin da 'yan makaranta suka yi jinkirin gamsuwa ya yi hasashen nauyin jikinsu shekaru 30 bayan haka". Jaridar Pediatrics[20]
- 2014: "Aikin motsin rai da tsarin motsin rai a cikin ikon jinkirta gamsuwa". A cikin Littafin Gudanar da Motsin rai. Guilford Press[47]
Ƙin yarda, dangantaka ta kusa
[gyara sashe | gyara masomin]- 1999: "Shin kin amincewa yana haifar da ƙiyayya a cikin mata masu saurin kin amincewa?". Sanarwar Jama'a[48]
- 2001: "Rashin jin daɗi da alamun baƙin ciki a cikin mata". Mutum da Harkokin Halitta Bulletin[49]
- 2002: "Hanyoyin hankali da ke danganta kin amincewa da halayen ƙiyayya: Matsayin 'mai zafi' da 'mai sanyi' mayar da hankali". Kimiyya ta Halitta[50]
- 2007: "Halin kare jiki ga kin amincewa: tasirin girman kai da kula da hankali akan martani mai ban tsoro". Kimiyya ta Halitta[51]
- 2008: "Bambance-bambance na mutum a cikin ƙin yarda da tashin hankali a cikin tsarin sauce mai zafi: Shari'ar ƙin yarda". Jaridar Nazarin Halitta[52]
Manazarta
[gyara sashe | gyara masomin]- ↑ name="BerkeleyPsych">"Ozlem Ayduk". Department of Psychology, U.C. Berkeley. Retrieved March 24, 2021.
- ↑ name="SPSP-20170324">"Özlem Ayduk: Background". Society for Personality and Social Psychology. March 24, 2017. Archived from the original on March 24, 2021. Retrieved March 24, 2021."Özlem Ayduk: Background"[permanent dead link]. Society for Personality and Social Psychology. March 24, 2017. Retrieved March 24, 2021.
- ↑ name="MischelAyduk2011">Kathleen Vohs; Walter Mischel. Roy Baumeister. Missing
|author2=(help) - ↑ name="LuerssenAyduk2014">James Gross. Missing or empty
|title=(help) - ↑ name="AydukKross2018">Ethan Kross. Missing
|author1=(help); Missing or empty|title=(help) - ↑ name="Medoza-DentonLeitnerAyduk2018">Mark Snyder (psychologist).
- ↑ name="Ayduk20161110">Ayduk, Ozlem (November 10, 2016). "Ozlem Ayduk". Society for Personality and Social Psychology. Retrieved March 24, 2021.
- ↑ name="SPSP-20170324">"Özlem Ayduk: Background". Society for Personality and Social Psychology. March 24, 2017. Retrieved March 24, 2021.[permanent dead link]
- ↑ name="SPSP-20170324">"Özlem Ayduk: Background". Society for Personality and Social Psychology. March 24, 2017. Retrieved March 24, 2021.[permanent dead link]"Özlem Ayduk: Background" Archived 2021-03-24 at the Wayback Machine. Society for Personality and Social Psychology. March 24, 2017. Retrieved March 24, 2021.
- ↑ "Leadership". Society for Personality and Social Psychology. Retrieved March 24, 2021.
- ↑ name="SPSPFellowship">"Fellowship". Society for Personality and Social Psychology. Retrieved April 8, 2021.
- ↑ name="BerkeleyPsych">"Ozlem Ayduk". Department of Psychology, U.C. Berkeley. Retrieved March 24, 2021."Ozlem Ayduk". Department of Psychology, U.C. Berkeley. Retrieved March 24, 2021.
- ↑ name="MischelAydukBerman201104">Mischel, Walter; Ayduk, Ozlem; Berman, Marc G.; Casey, B. J.; Gotlib, Ian H.; Jonides, John; Kross, Ethan; Teslovich, Theresa; Wilson, Nicole L.; Zayas, Vivian; Shoda, Yuichi (April 2011). "'Willpower' over the lifespan: decomposing self-regulation". Social Cognitive and Affective Neuroscience. 6 (2): 252–256. doi:10.1093/scan/nsq081. PMC 3073393. PMID 20855294. S2CID 9602346.
- ↑ name="CaseySomervilleGotlib2011">Casey, B. J.; Somerville, Leah H.; Gotlib, Ian H.; Ayduk, Ozlem; Franklin, Nicholas T.; Askren, Mary K.; Jonides, John; Berman, Mark G.; Wilson, Nicole L.; Teslovich, Theresa; Glover, Gary; Zayas, Vivian; Mischel, Walter; Shoda, Yuichi (August 29, 2011). "Behavioral and neural correlates of delay of gratification 40 years later". Proceedings of the National Academy of Sciences. 108 (36): 14998–15003. Bibcode:2011PNAS..10814998C. doi:10.1073/pnas.1108561108. ISSN 0027-8424. PMC 3169162. PMID 21876169.
- ↑ name="AydukMendoza-DentonMischel2000">Ayduk, Ozlem N.; Mendoza-Denton, Rodolfo; Mischel, Walter; Downey, Geraldine; Peake, Philip K.; Rodriguez, Monica L. (2000). "Regulating the interpersonal self: Strategic self-regulation for coping with rejection sensitivity". Journal of Personality and Social Psychology. 79 (5): 776–792. CiteSeerX 10.1.1.334.5423. doi:10.1037/0022-3514.79.5.776. PMID 11079241. S2CID 6345213.
- ↑ name="SchlamWilsonShoda2013">Schlam, Tanya R.; Wilson, Nicole L.; Shoda, Yuichi; Mischel, Walter; Ayduk, Ozlem (2013). "Preschoolers' delay of gratification predicts their body mass 30 years later". The Journal of Pediatrics. 162 (1): 90–93. doi:10.1016/j.jpeds.2012.06.049. PMC 3504645. PMID 22906511.
- ↑ 17.0 17.1 "Marshmallow test points to biological basis for delayed gratification". ScienceDaily. September 1, 2011. Retrieved April 7, 2021.
- ↑ 18.0 18.1 18.2 Casey, B. J.; Somerville, Leah H.; Gotlib, Ian H.; Ayduk, Ozlem; Franklin, Nicholas T.; Askren, Mary K.; Jonides, John; Berman, Mark G.; Wilson, Nicole L.; Teslovich, Theresa; Glover, Gary; Zayas, Vivian; Mischel, Walter; Shoda, Yuichi (August 29, 2011). "Behavioral and neural correlates of delay of gratification 40 years later". Proceedings of the National Academy of Sciences. 108 (36): 14998–15003. Bibcode:2011PNAS..10814998C. doi:10.1073/pnas.1108561108. ISSN 0027-8424. PMC 3169162. PMID 21876169.Casey, B. J.; Somerville, Leah H.; Gotlib, Ian H.; Ayduk, Ozlem; Franklin, Nicholas T.; Askren, Mary K.; Jonides, John; Berman, Mark G.; Wilson, Nicole L.; Teslovich, Theresa; Glover, Gary; Zayas, Vivian; Mischel, Walter; Shoda, Yuichi (August 29, 2011). "Behavioral and neural correlates of delay of gratification 40 years later". Proceedings of the National Academy of Sciences. 108 (36): 14998–15003. Bibcode:2011PNAS..10814998C. doi:10.1073/pnas.1108561108. ISSN 0027-8424. PMC 3169162. PMID 21876169.
- ↑ Robert Sternberg; Walter Mischel. Missing or empty
|title=(help) - ↑ 20.0 20.1 Schlam, Tanya R.; Wilson, Nicole L.; Shoda, Yuichi; Mischel, Walter; Ayduk, Ozlem (2013). "Preschoolers' delay of gratification predicts their body mass 30 years later". The Journal of Pediatrics. 162 (1): 90–93. doi:10.1016/j.jpeds.2012.06.049. PMC 3504645. PMID 22906511.Schlam, Tanya R.; Wilson, Nicole L.; Shoda, Yuichi; Mischel, Walter; Ayduk, Ozlem (2013). "Preschoolers' delay of gratification predicts their body mass 30 years later". The Journal of Pediatrics. 162 (1): 90–93. doi:10.1016/j.jpeds.2012.06.049. PMC 3504645. PMID 22906511.
- ↑ Eigste, Inge-Marie; Zayas, Vivian; Mischel, Walter; Shoda, Yuichi; Ayduk, Ozlem; Dadlani, Mamta B.; Davidson, Matthew C.; Aber, J. Lawrence; Casey, B.J. (2006). "Predicting Cognitive Control From Preschool to Late Adolescence and Young Adulthood" (PDF). Psychological Science. 17 (6): 478–484. doi:10.1111/j.1467-9280.2006.01732.x. PMID 16771797. S2CID 4508299. Archived from the original (PDF) on June 22, 2007.
- ↑ name="HCEOGWG-20180807">"Research Spotlight: Cohort Effects in Children's Delay-of-Gratification". Human Capital and Economic Opportunity Global Working Group. August 7, 2018. Retrieved April 8, 2021.
- ↑ Carlson, Stephani M.; Shoda, Yuichi; Ayduk, Ozlem; Aber, Lawrence; Schaefer, Catherine; Sethi, Anita; Wilson, Nicole; Peake, Philip K.; Mischel, Walter (June 2018). "Cohort Effects in Children's Delay of Gratification" (PDF). Developmental Psychology. 54 (8): 1395–1407. doi:10.1037/dev0000533. PMID 29939038. S2CID 49421517.
- ↑ "Ozlem Ayduk". Department of Psychology, U.C. Berkeley. Retrieved March 24, 2021."Ozlem Ayduk". Department of Psychology, U.C. Berkeley. Retrieved March 24, 2021.
- ↑ Kross, Ethan; Ayduk, Ozlem (May 24, 2011). "Making Meaning out of Negative Experiences by Self-Distancing" (PDF). Current Directions in Psychological Science. 20 (3): 187–191. doi:10.1177/0963721411408883. S2CID 1013082. Archived from the original (PDF) on November 27, 2022. Retrieved March 6, 2025.
- ↑ name="AydukKross20150206">Ayduk, Ozlem; Kross, Ethan (February 6, 2015). "Pronouns Matter when Psyching Yourself Up". Harvard Business Review. Retrieved April 8, 2021.
- ↑ name="KrossBruelman-SenecalPark201402">Kross, Ethan; Bruehlman-Senecal, Emma; Park, Jiyoung; Burson, Aleah; Dougherty, Adrienne; Shablack, Holly; Bremmer, Ryan; Moser, Jason; Ayduk, Ozlem (February 2014). "Self-Talk as a Regulatory Mechanism: How You Do It Matters". Journal of Personality and Social Psychology. 106 (2): 304–324. doi:10.1037/a0035173. PMID 24467424.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs namedAydukKross20150206 - ↑ name="Bergland20170728">Bergland, Christopher (July 28, 2017). "Silent Third Person Self-Talk Facilitates Emotion Regulation". Psychology Today. Retrieved April 8, 2021.
- ↑ Moser, Jason; Dougherty, Adrienne; Mattson, Whitney I.; Katz, Benjamin; Moran, Tim P.; Geuvarra, Darwin; Shablack, Holly; Ayduk, Ozlem; Jonides, John; Berman, Marc G.; Kross, Ethan (July 3, 2017). "Third-person self-talk facilitates emotion regulation without engaging cognitive control: Converging evidence from ERP and fMRI" (PDF). Scientific Reports. 7 (1): 4519. Bibcode:2017NatSR...7.4519M. doi:10.1038/s41598-017-04047-3. PMC 5495792. PMID 28674404.
- ↑ name="AydukDowneyTesta1999">Ayduk, Ozlem; Downey, Geraldine; Testa, Alessandra; Yen, Ying; Shoda, Yuichi (1999). "Does rejection elicit hostility in rejection sensitive women?" (PDF). Social Cognition. 17 (2): 245–271. doi:10.1521/SOCO.1999.17.2.245.
- ↑ name="GyurakAyduk200710">Gyurak, Anett; Ayduk, Ozlem (October 2007). "Defensive physiological reactions to rejection: the effect of self-esteem and attentional control on startle responses". Psychological Science. 18 (10): 886–892. doi:10.1111/j.1467-9280.2007.01996.x. PMC 4175371. PMID 17894606.
- ↑ name="AydukDowneyKim200107">Ayduk, Ozlem; Downey, Geraldine; Kim, Minji (July 2001). "Rejection sensitivity and depressive symptoms in women". Personality and Social Psychology Bulletin. 27 (7): 868–877. doi:10.1177/0146167201277009. S2CID 4534242.
- ↑ name="SPSP-20170324">"Özlem Ayduk: Background". Society for Personality and Social Psychology. March 24, 2017. Archived from the original on March 24, 2021. Retrieved March 24, 2021."Özlem Ayduk: Background"[permanent dead link]. Society for Personality and Social Psychology. March 24, 2017. Retrieved March 24, 2021.
- ↑ "Olzem Ayduk". Hellman Fellows Fund. Retrieved March 24, 2021.[permanent dead link]
- ↑ "Association for Psychological Science: APS Fellows". Association for Psychological Science. Archived from the original on August 16, 2013. Retrieved April 8, 2021.
- ↑ name="SPSPFellowship">"Fellowship". Society for Personality and Social Psychology. Retrieved April 8, 2021."Fellowship". Society for Personality and Social Psychology. Retrieved April 8, 2021.
- ↑ name="AydukKross20150206">Ayduk, Ozlem; Kross, Ethan (February 6, 2015). "Pronouns Matter when Psyching Yourself Up". Harvard Business Review. Retrieved April 8, 2021.Ayduk, Ozlem; Kross, Ethan (February 6, 2015). "Pronouns Matter when Psyching Yourself Up". Harvard Business Review. Retrieved April 8, 2021.
- ↑ name="MischelYuichiAyduk2007">Yuichi Shoda. Missing
|author1=(help); Missing or empty|title=(help) - ↑ Kross, Ethan; Ayduk, Ozlem; Mischel, Walter (September 2005). "When asking 'why' doesn't hurt: Distinguishing rumination from reflective processing of negative emotions". Psychological Science. 16 (9): 709–715. doi:10.1111/j.1467-9280.2005.01600.x. PMID 16137257. S2CID 7006932.
- ↑ Ayduk, Ozlem; Kross, Ethan (May 2010). "From a distance: Implications of spontaneous self-distancing for adaptive self-reflection". Journal of Personality and Social Psychology. 98 (5): 809–829. doi:10.1037/a0019205. PMC 2881638. PMID 20438226.
- ↑ Kross, Ethan; Bruehlman-Senecal, Emma; Park, Jiyoung; Burson, Aleah; Dougherty, Adrienne; Shablack, Holly; Bremmer, Ryan; Moser, Jason; Ayduk, Ozlem (February 2014). "Self-Talk as a Regulatory Mechanism: How You Do It Matters". Journal of Personality and Social Psychology. 106 (2): 304–324. doi:10.1037/a0035173. PMID 24467424.Kross, Ethan; Bruehlman-Senecal, Emma; Park, Jiyoung; Burson, Aleah; Dougherty, Adrienne; Shablack, Holly; Bremmer, Ryan; Moser, Jason; Ayduk, Ozlem (February 2014). "Self-Talk as a Regulatory Mechanism: How You Do It Matters". Journal of Personality and Social Psychology. 106 (2): 304–324. doi:10.1037/a0035173. PMID 24467424.
- ↑ Bruelman-Senecal, Emma; Ayduk, Ozlem (February 2015). "This too shall pass: Temporal Distance and the Regulation of Emotions". Journal of Personality and Social Psychology. 108 (2): 356–375. doi:10.1037/a0038324. PMID 25603380.
- ↑ Ethan Kross. Missing
|author1=(help); Missing or empty|title=(help)Ayduk, Özlem; Kross, Ethan (2018). "Self Distancing: Basic Mechanisms and Clinical Implications". In de Ridder, Denise; Adriaanse, Marieke; Fujita, Kentaro (eds.). International Handbook of Self-Control in Health and Well Being. Abingdon, Oxon, U.K.: Routledge. pp. 377–389. ISBN 978-1-138-12386-1. LCCN 2017048666. - ↑ Ayduk, Ozlem N.; Mendoza-Denton, Rodolfo; Mischel, Walter; Downey, Geraldine; Peake, Philip K.; Rodriguez, Monica L. (2000). "Regulating the interpersonal self: Strategic self-regulation for coping with rejection sensitivity". Journal of Personality and Social Psychology. 79 (5): 776–792. CiteSeerX 10.1.1.334.5423. doi:10.1037/0022-3514.79.5.776. PMID 11079241. S2CID 6345213.Ayduk, Ozlem N.; Mendoza-Denton, Rodolfo; Mischel, Walter; Downey, Geraldine; Peake, Philip K.; Rodriguez, Monica L. (2000). "Regulating the interpersonal self: Strategic self-regulation for coping with rejection sensitivity". Journal of Personality and Social Psychology. 79 (5): 776–792. CiteSeerX 10.1.1.334.5423. doi:10.1037/0022-3514.79.5.776. PMID 11079241. S2CID 6345213.
- ↑ Mischel, Walter; Ayduk, Ozlem; Berman, Marc G.; Casey, B. J.; Gotlib, Ian H.; Jonides, John; Kross, Ethan; Teslovich, Theresa; Wilson, Nicole L.; Zayas, Vivian; Shoda, Yuichi (April 2011). "'Willpower' over the lifespan: decomposing self-regulation". Social Cognitive and Affective Neuroscience. 6 (2): 252–256. doi:10.1093/scan/nsq081. PMC 3073393. PMID 20855294. S2CID 9602346.Mischel, Walter; Ayduk, Ozlem; Berman, Marc G.; Casey, B. J.; Gotlib, Ian H.; Jonides, John; Kross, Ethan; Teslovich, Theresa; Wilson, Nicole L.; Zayas, Vivian; Shoda, Yuichi (April 2011). "'Willpower' over the lifespan: decomposing self-regulation". Social Cognitive and Affective Neuroscience. 6 (2): 252–256. doi:10.1093/scan/nsq081. PMC 3073393. PMID 20855294. S2CID 9602346.
- ↑ James Gross. Missing or empty
|title=(help)Luerssen, Anna; Ayduk, Ozlem (2014). "The role of emotion and emotion regulation in the ability to delay gratification". In Gross, James J. (ed.). Handbook of Emotion Regulation (2nd ed.). New York City: Guilford Press. pp. 111–125. ISBN 978-1-4625-0350-6. LCCN 2013043869. - ↑ Ayduk, Ozlem; Downey, Geraldine; Testa, Alessandra; Yen, Ying; Shoda, Yuichi (1999). "Does rejection elicit hostility in rejection sensitive women?" (PDF). Social Cognition. 17 (2): 245–271. doi:10.1521/SOCO.1999.17.2.245.Ayduk, Ozlem; Downey, Geraldine; Testa, Alessandra; Yen, Ying; Shoda, Yuichi (1999). "Does rejection elicit hostility in rejection sensitive women?" (PDF). Social Cognition. 17 (2): 245–271. doi:10.1521/SOCO.1999.17.2.245.
- ↑ Ayduk, Ozlem; Downey, Geraldine; Kim, Minji (July 2001). "Rejection sensitivity and depressive symptoms in women". Personality and Social Psychology Bulletin. 27 (7): 868–877. doi:10.1177/0146167201277009. S2CID 4534242.Ayduk, Ozlem; Downey, Geraldine; Kim, Minji (July 2001). "Rejection sensitivity and depressive symptoms in women". Personality and Social Psychology Bulletin. 27 (7): 868–877. doi:10.1177/0146167201277009. S2CID 4534242.
- ↑ Ayduk, Ozlem; Mischel, Walter; Downey, Geraldine (September 2002). "Attentional mechanisms linking rejection to hostile reactivity: The role of 'hot' vs. 'cool' focus". Psychological Science. 13 (5): 443–448. doi:10.1111/1467-9280.00478. PMID 12219811. S2CID 4536231.
- ↑ Gyurak, Anett; Ayduk, Ozlem (October 2007). "Defensive physiological reactions to rejection: the effect of self-esteem and attentional control on startle responses". Psychological Science. 18 (10): 886–892. doi:10.1111/j.1467-9280.2007.01996.x. PMC 4175371. PMID 17894606.Gyurak, Anett; Ayduk, Ozlem (October 2007). "Defensive physiological reactions to rejection: the effect of self-esteem and attentional control on startle responses". Psychological Science. 18 (10): 886–892. doi:10.1111/j.1467-9280.2007.01996.x. PMC 4175371. PMID 17894606.
- ↑ Ayduk, Ozlem; Gyurak, Anett; Luerssen, Anna (May 2008). "Individual differences in the rejection-aggression link in the hot sauce paradigm: The case of Rejection Sensitivity". Journal of Experimental Social Psychology. 44 (3): 775–782. doi:10.1016/j.jesp.2007.07.004. PMC 2836513. PMID 20228947.Ayduk, Ozlem; Gyurak, Anett; Luerssen, Anna (May 2008). "Individual differences in the rejection-aggression link in the hot sauce paradigm: The case of Rejection Sensitivity". Journal of Experimental Social Psychology. 44 (3): 775–782. doi:10.1016/j.jesp.2007.07.004. PMC 2836513. PMID 20228947.
- Rayayyun mutane
- Pages with reference errors
- All articles with dead external links
- Articles with dead external links from April 2025
- Articles with invalid date parameter in template
- Articles with permanently dead external links
- CS1 errors: missing name
- Pages with citations lacking titles
- Webarchive template wayback links