Jump to content

Python programming language

Daga Wikipedia, Insakulofidiya ta kyauta.
Python programming language
object-based language (en) Fassara, dynamic programming language (en) Fassara, functional programming language (en) Fassara, scripting language (en) Fassara, multi-paradigm programming language (en) Fassara, imperative programming language (en) Fassara, interpreted language (en) Fassara, high-level programming language (en) Fassara, programming language (en) Fassara, run-time system (en) Fassara, off-side rule language (en) Fassara da strict programming language (en) Fassara
Bayanai
Farawa 20 ga Faburairu, 1991
Suna saboda Monty Python (en) Fassara
Motsi free software movement (en) Fassara
Akwai nau'insa ko fassara Python 2 (en) Fassara da Python 3 (en) Fassara
Programming paradigm (en) Fassara functional programming (en) Fassara, object-oriented programming (en) Fassara, dynamic programming (en) Fassara, imperative programming (en) Fassara da multi-paradigm programming (en) Fassara
Mai haɓakawa Python Software Foundation (en) Fassara da Guido van Rossum (en) Fassara
Designed by (en) Fassara Guido van Rossum (en) Fassara
Operating system (en) Fassara cross-platform (en) Fassara
Programmed in (en) Fassara Python programming language da C programming language
Issue tracker URL (en) Fassara https://github.com/python/cpython/issues
Software version identifier (en) Fassara 3.12.4, 3.13.0b2, 2.7.6, 3.3.3, 3.3.4, 3.4.0, 3.4.1, 3.4.2, 3.4.3, 2.7.9, 2.7.10, 3.5.0, 3.5.1, 2.7.11, 2.7.12, 3.5.2, 3.6.0, 2.7.13, 3.6.1, 3.6.2, 2.7.14, 3.6.3, 3.6.4, 3.7.0, 3.6.5, 2.0, 1.6, 2.7.15, 3.7.1, 3.6.7, 3.6.8, 3.7.2, 3.7.3, 2.7.16, 3.5.7, 3.6.9, 3.7.4, 0.9.0, 1.0.0, 0.9.9, 1.5.2, 3.8.0, 3.7.5, 2.7.17, 3.5.8, 3.5.9, 3.8.1, 3.7.6, 3.6.10, 3.8.2, 3.7.7, 2.7.18, 3.8.3, 3.6.11, 3.7.8, 3.8.4, 3.8.5, 3.6.12, 3.7.9, 3.5.10, 3.8.6, 3.9.0, 3.9.1, 3.8.7, 3.6.13, 3.7.10, 3.8.8, 3.9.2, 3.8.9, 3.9.3, 3.9.4, 3.9.5, 3.8.10, 3.9.6, 3.8.11, 3.7.11, 3.6.14, 3.9.7, 3.8.12, 3.7.12, 3.6.15, 3.10.0, 3.9.8, 3.9.9, 3.10.1, 3.9.10, 3.10.2, 3.10.3, 3.9.11, 3.8.13, 3.7.13, 3.9.12, 3.10.4, 3.9.13, 3.10.5, 3.10.6, 3.7.14, 3.8.14, 3.9.14, 3.10.7, 3.7.16, 3.8.16, 3.9.16, 3.10.9, 3.11.1, 3.11.2, 3.10.10, 3.10.11, 3.11.3, 3.11.4, 3.10.12, 3.9.17, 3.8.17, 3.7.17, 3.8, 3.9, 3.10, 3.11, 3.8.18, 3.9.18, 3.10.13, 3.11.5, 3.12.0, 3.11.6, 3.13.0a1, 3.13.0a2, 3.12.1, 3.11.7, 3.13.0a3, 3.12.2, 3.11.8, 3.13.0a4, 3.13.0a5, 3.8.19, 3.9.19, 3.10.14, 3.11.9, 3.12.3, 3.13.0a6 da 3.13.0b1
User manual URL (en) Fassara https://docs.python.org/
Shafin yanar gizo python.org
Shafin yanar gizo tapor.ca… da marketplace.sshopencloud.eu…
Hashtag (en) Fassara Python
Tarihin maudu'i history of Python (en) Fassara
Lasisin haƙƙin mallaka Python Software Foundation License (en) Fassara
Copyright status (en) Fassara copyrighted (en) Fassara
Typing discipline (en) Fassara duck typing (en) Fassara, dynamic typing (en) Fassara da gradual typing (en) Fassara
Official forum URL (en) Fassara https://discuss.python.org/

Python (harshe na shirye-shirye)Python babban matakin shirye-shirye ne, harshe na shirye-shiryen gaba ɗaya. Falsafar ƙirar ta jaddada karantawar lambar tare da amfani da mahimman indentation. [1] Python yana da ƙarfi kuma ana tattara sharar gida. Yana tallafawa tsari shirye-shirye da yawa, gami da tsari tsari (musamman tsari), tsarin abu da shirye-shiryen aiki. Sau da yawa ana bayyana shi a matsayin harshen "batir da aka haɗa" saboda cikakkiyar ɗakin karatu. [2][3] Guido van Rossum ya fara aiki a kan Python a ƙarshen 1980s a matsayin magaji ga Harshen shirye-shiryen ABC kuma ya fara fitar da shi a 1991 a matsayin Python 0.9.0.  An saki Python 2.0 a cikin 2000.  Python 3.0, wanda aka saki a cikin 2008, babban bita ne wanda ba ya dace da baya gaba ɗaya tare da sassan da suka gabata.  Python 2.7.18, wanda aka saki a cikin 2020, shine saki na karshe na Python 2.  

[4][5]


Python koyaushe yana cikin matsayi a matsayin ɗayan daga cikin shahararrun harsunan shirye-shirye, kuma ya sami amfani sosai a cikin al'ummar ilmantarwa na inji.[6][7][8] [9]


Tarihi[gyara sashe | gyara masomin]

An kirkiro Python a ƙarshen shekarun 1980 ta hanyar Guido van Rossum a Centrum Wiskunde & Informatica (CWI) a cikin Netherlands a matsayin magaji ga Harshen shirye-shiryen ABC, wanda SETL ya yi wahayi zuwa gare shi, wanda ke iya sarrafawa da kuma hulɗa tare da tsarin aiki na Amoeba. An fara aiwatar da shi a watan Disamba na shekara ta 1989.  Van Rossum ya ɗauki alhakin aikin, a matsayin jagorar mai haɓaka, har zuwa 12 ga Yuli 2018, lokacin da ya sanar da "hutu na dindindin" daga alhakinsa a matsayin "mai mulkin kama-karya mai kyau" na Python (BDFL), taken da al'ummar Python suka ba shi don nuna jajircewarsa na dogon lokaci a matsayin babban mai yanke shawara na aikin (ya fito daga ritaya kuma ana kiransa "BDFL-emeritus"). A watan Janairun 2019, masu haɓaka Python masu aiki sun zaɓi Kwamitin Gudanarwa na mambobi biyar don jagorantar aikin.  [10][11][12] [13][14] [15][16]

  1. Kuhlman, Dave. "A Python Book: Beginning Python, Advanced Python, and Python Exercises". Section 1.1. Archived from the original (PDF) on 23 June 2012.
  2. "About Python". Python Software Foundation. Archived from the original on 20 April 2012. Retrieved 24 April 2012., second section "Fans of Python use the phrase "batteries included" to describe the standard library, which covers everything from asynchronous processing to zip files."
  3. "PEP 206 – Python Advanced Library". Python.org. Archived from the original on 5 May 2021. Retrieved 11 October 2021.
  4. Rossum, Guido Van (20 January 2009). "The History of Python: A Brief Timeline of Python". The History of Python. Archived from the original on 5 June 2020. Retrieved 5 March 2021.
  5. Rossum, Guido Van (20 January 2009). "The History of Python: A Brief Timeline of Python". The History of Python. Archived from the original on 5 June 2020. Retrieved 5 March 2021.
  6. "Stack Overflow Developer Survey 2022". Stack Overflow. Archived from the original on 27 June 2022. Retrieved 12 August 2022.
  7. "The State of Developer Ecosystem in 2020 Infographic". JetBrains: Developer Tools for Professionals and Teams. Archived from the original on 1 March 2021. Retrieved 5 March 2021
  8. "The State of Developer Ecosystem in 2020 Infographic". JetBrains: Developer Tools for Professionals and Teams. Archived from the original on 1 March 2021. Retrieved 5 March 2021.
  9. "TIOBE Index". TIOBE. Archived from the original on 25 February 2018. Retrieved 3 January 2023. The TIOBE Programming Community index is an indicator of the popularity of programming languages Updated as required.
  10. Venners, Bill (13 January 2003). "The Making of Python". Artima Developer. Artima. Archived from the original on 1 September 2016. Retrieved 22 March 2007.
  11. an Rossum, Guido (29 August 2000). "SETL (was: Lukewarm about range literals)". Python-Dev (Mailing list). Archived from the original on 14 July 2018. Retrieved 13 March 2011.
  12. "Why was Python created in the first place?". General Python FAQ. Python Software Foundation. Archived from the original on 24 October 2012. Retrieved 22 March 2007. I had extensive experience with implementing an interpreted language in the ABC group at CWI, and from working with this group I had learned a lot about language design. This is the origin of many Python features, including the use of indentation for statement grouping and the inclusion of very high-level data types (although the details are all different in Python).
  13. van Rossum, Guido (20 January 2009). "A Brief Timeline of Python". The History of Python. Archived from the original on 5 June 2020. Retrieved 20 January 2009.
  14. Fairchild, Carlie (12 July 2018). "Guido van Rossum Stepping Down from Role as Python's Benevolent Dictator For Life". Linux Journal. Archived from the original on 13 July 2018. Retrieved 13 July 2018.
  15. "PEP 8100". Python Software Foundation. Archived from the original on 4 June 2020. Retrieved 4 May 2019.
  16. ^ "PEP 13 – Python Language Governance". Python.org. Archived from the original on 27 May 2021. Retrieved 25 August 2021.