Nso harshe

Daga Wikipedia, Insakulofidiya ta kyauta.
Nsɔ
Lamnsɔ’
Asali a Cameroon
'Yan asalin magana
240,000 in Cameroon (2005)[1]
Lamban rijistar harshe
ISO 639-3 lns
Glottolog lamn1239[2]


Lamnso, Lamnsɔ' ) harshe ne na Grassfields na mutanen Nso na yammacin Kamaru . Kadan na iya zama a Najeriya . Yana da manyan nau'ikan sunaye guda goma . Lambar ISO 639-3 ita ce lns. Nso sama da mutane 100,000 ke magana.

Fassarar sauti[gyara sashe | gyara masomin]

Consonants[gyara sashe | gyara masomin]

Labial Alveolar Palatal Velar Labial-<br id="mwLA"><br><br><br></br> maras kyau Glottal
Nasal m n ɲ ŋ
M /



</br> Haɗin kai
mara murya ( p ) t t͡ʃ k k͡p ʔ
murya b d d͡ʒ ɡ ɡ͡b
prenasal vl. ⁿt ᶮt͡ʃ ᵑk ᵑᵐk͡p
prenasal vd. ᵐb ⁿd ᶮd͡ʒ ᵑɡ ᵑᵐɡ͡b
Ƙarfafawa mara murya f s ʃ ( h )
murya v ɣ
prenasal ᶬf ⁿs ᶮʃ
Taɓa ɾ
Kusanci l j w
  • Dakatar da sautuna /b, t, d, k, ɡ/ na iya samun bambance-bambancen sauti kamar [b͡v, t͡s, d͡z~ɖ͡ʐ, k͡f, ɡ͡v] lokacin faruwa kafin /ə/. Sauti / ɣ, m/ na iya samun bambance-bambance kamar [ɣ͡v, ᶬv] lokacin da suke matsayi ɗaya.
  • Sauti /p/ da /h/ suna faruwa ne kawai a cikin interjections, akida ko kalmomin lamuni.
  • /p, t, k/ kuma yana iya samun allophones [pʰ, tʰ, kʰ] a cikin matsayi na farko.
  • Sautunan fricative na ciki / ᶬf, ⁿs, ᶮʃ / na iya samun allophones azaman sautin prenasal [ᶬp͡f, ⁿt͡s, ᶮt͡ʃ] sauti.
  • Sauti /d͡ʒ, ʃ, k, ɡ, m, ŋ/ ana iya larabci su kamar [d͡ʒʷ, ʃʷ, kʷ, ɡʷ, mʷ, ŋʷ] a gaban wasali, kuma yana faruwa ne kawai a cikin harafin farko.

Wasula[gyara sashe | gyara masomin]

Gaba Tsakiya Baya
Kusa i u
Tsakar ɛ ~ e ə ɔ ~ o
Bude a
  • Ana tsawaita wasulan kamar /iː, eː, əː, aː, oː, uː/.
  • Za a iya jin sautuna /ɛ, ɔ/ a matsayin kusa-tsakiyar [e, o] a cikin bambancin kyauta.
  • Ana jin wasulan /i, a, u/ kamar [ɪ, ɜ, ʊ] lokacin kafin / ʔ/ ko sautin hanci.

Tsarin Rubutu[gyara sashe | gyara masomin]

Nso yana amfani da rubutun ƙididdiga bisa ga Janar Alphabet na Harsunan Kamaru (AGLC). An fara ƙirƙira wani rubutun rubutu kafin a gyara shi don bin shawarwarin AGLC.

Nso haruffa
a b c d e ə f g h i j k l m n ŋ o p r s t ku v w y z ʼ

⟨⟨ bv, dz, gb, gh, gv, gw, jw, kf, kp, kw, mb, mf, mt, mv, nj, ns, nt, ny, ŋg, ŋk, ŋw, sh, ts ⟩ and 7 trigraphs ⟨ ghv, mbv, ndz, nsh, ŋgv, ŋgw, ⟩ . Dogayen wasulan suna nuni ta hanyar ninka wasali ⟨ aa, ee, əə, ii, oo, ⟩ . Ana lura da diphthongs ⟨ ay, ey, əy, oy, uy, ⟩ . [3]

Ana nuna babban sautin tare da tsattsauran lafazi da ƙaramar sautin tare da lafazin kabari akan wasali.

Kalmomi[gyara sashe | gyara masomin]

  • Beri wo. Thank you.
  • Wiykijuŋ. You are welcome.
  • A sahka? What news? (Greeting).
  • Sah ka yo dzə. No news (Reply) or M bo sa. I am fine.
  • Yirannia. Good morning.
  • A sahka mbuni. How did you sleep?
  • Aresi nia. Good afternoon.
  • yi ginia. Good evening.
  • Buni kijuŋ. Sleep well.
  • A ber ni kibveshi. Good bye until tomorrow.
  • Njemse juŋsi. Sweet dreams.
  • Wuna wosa. And to you.
  • Nyuy sævi wo. God bless you (Greeting).
  • Vishi vejuŋvi. Good luck.
  • Ghan kijuŋ. Safe journey.
  • Fo mo. Give me.
  • A du fe? Where are you going?
  • Yir yee dzə la? What is your name?
  • Yir yem dzə Lukoŋ. My name is Lukong.
  • A dzə wan la? Whose child are you?
  • M dzə wan Lukoŋ. I am Lukong's child.
  • Fon Nso dze la? Who is the traditional ruler of Nso?
  • Jiŋ yar mo. I am hungry.
  • Ki loŋ ki yum mo. I am thirsty.
  • M koŋ wo. I love you.
  • Marir mo. Marry me.
  • A du fee. Where are you going?
  • Laisin jaiy wom. Forgive me
  • M ker kibam. I have a bag
  • Kinga ki te'e. The grass is growing
  • Tsehti du šo. Shift it further away
  • Dze la ven . Who is this?
  • Kikoŋnin ki boŋ. Loving is good

Sunayen dabbobi[gyara sashe | gyara masomin]

  • baa: leopard
  • jwi: dog
  • kan: monkey
  • kitam: elephant
  • bvèreh: lion
  • shishuiy: duiker
  • bvey: goat
  • njii: sheep
  • nyaar: buffalo
  • buhn: squirrel
  • yo: serpent
  • kinchiiy: cricket
  • taa ngam: spider
  • ngam: tarantula
  • kuurra: hyena
  • ngvev: chicken
  • kibev: he-goat
  • kibar: lizard
  • kiliim: bat

Sauran sunaye[gyara sashe | gyara masomin]

  • shuy: sun
  • mindzev: water
  • ngwa: book
  • nanar: pineapple
  • lav: house
  • kitukelav: roof
  • nsaalav: floor
  • shulav: door
  • ntah: chair
  • gham: rug
  • nton: cooking pot
  • bowl: (typically a small bowl)
  • bar: cup
  • nkaa: basket
  • sum: farm
  • minkkah: firewood
  • shishuur: pepper
  • chinyuu: spoon
  • mintanin: junction
  • la' cu: house of worship (church)
  • kitengteng: vehicle
  • sang: rice
  • kitukelav: roof
  • saav: file
  • tu': Irish potato
  • mbulam: sweet potato
  • kiku': cocoyam
  • kingom: banana
  • nyam: meat
  • mbang: walking stick
  • yiy: mom (mother)
  • tar: dad (father)
  • jemir: sister (relative)
  • tamir: brother (relative)
  • feer: relative (A general sense. Example: * M dze feer wo: I am your relative)

Alamomi[gyara sashe | gyara masomin]

  • lum: hot
  •  : cold
  • Dzer: Heavy.
  • Sen: Dark.
  • Fer: White
  • Shi'ir: Bitter.
  • Nyom: Sweet
  • nyaaŋ: Calm

Magana[gyara sashe | gyara masomin]

  1. Template:Ethnologue18
  2. Hammarström, Harald; Forkel, Robert; Haspelmath, Martin, eds. (2017). "Lamnso'". Glottolog 3.0. Jena, Germany: Max Planck Institute for the Science of Human History.
  3. Banyee 2015.
  •  
  • McGarrity, Laura and Botne, Robert (2001). Between Agreement and Case Marking in Lamnso. IUWPL 3: Explorations in African Linguistics: From Lamnso' to Sesotho (2001), edited by Robert Botne and Rose Vondrasek, pp. 53–70. Bloomington, IN: Noun classes and categorization: Proceedings of a symposium on categorization and noun classification, Eugene, Oregon, October 1983. Amsterdam: J. Benjamins.

Template:Languages of Cameroon