Maad Saloum

Daga Wikipedia, Insakulofidiya ta kyauta.
Maad Saloum
Bayanai
Wanda ya samar Guelowar (en) Fassara
Ƙasa Masarautar Saloum
Dissolved, abolished or demolished date (en) Fassara 1969

Maad Saloum (bambanta : Maad a Saloum, Mad Saloum, Maat Saloum, Bour Saloum, Bur Saloum, da dai sauransu) na nufin sarkin Saloum,[1] [2] a cikin harshen Serer. Tsohuwar Masarautar Saloum yanzu wata yanki ce na Senegal a yau ta kasance daular Serer kafin mulkin mallaka. Sarakunansu suna da lakabin Maad ko mad (kuma Maat ko da yake ba a cika amfani da su ba). Wani lokaci ana yin amfani da taken sarauta tare da na tsoffin sarakunansu da landed gentry-lamanes.[3] [4][5] [6] [7]

Daga 1493 zuwa 1969 (lokacin Guelowar, daular uwa ta ƙarshe a Saloum), aƙalla sarakuna arba'in da tara ne aka naɗa Maad Saloum (sarkin Saloum). A cikin wannan lokacin Guelowar, Maad Saloum Mbegan Ndour (bambance-banbance da yawa: Mbégan Ndour ko Mbegani Ndour ) shi ne sarki Serer na farko na dangin uwa Guelowar da ya yi sarauta a Saloum. Ya yi mulki daga 1493. [8] Maad Saloum Fode N'Gouye Joof shi ne sarkin Saloum na ƙarshe. Ya yi sarauta daga 1935 zuwa 1969 - shekarar mutuwarsa. [8] [9]

Sarakunan Saloum masu lakabin Maad Saloum[gyara sashe | gyara masomin]

  • Maad Saloum Mbegan Ndour, sarkin Saloum (ya yi sarauta : 1493)
  • Maad Saloum Malaw tane Joof, (bambancin: Maléotane Diouf - Harshen Faransanci a Senegal ), Sarkin Saloum (ya yi sarauta). : 1567) [8]
  • Maad Saloum Balleh N'Gougou N'Dao (ko Ballé Khordia Ndao), sarkin Saloum (ya yi sarauta). : 1825-1853) [9]
  • Maad Saloum Bala Adam Njie, sarkin Saloum (ya yi sarauta : 1853-1856) [9]
  • Maad Saloum Kumba N'Dama Mbodj, sarkin Saloum (ya yi sarauta : 1856-1859) [9]
  • Maad Saloum Samba Laobe Latsouka Fall (kada a ruɗe shi da Damel na Cayor), Sarkin Saloum (ya yi sarauta). : 1859-1864) [9]
  • Maad Saloum Fode N'Gouye Joof, sarkin Saloum (ya yi sarauta : 1935-1969 ; ya mutu a 1969) [9] [10]

Manazarta[gyara sashe | gyara masomin]

  1. Dioum, Baïdy, La trajectoire de Léopold Sédar Senghor: du terroir à l'universel , p 33, Harmattan, 2010, ISBN 2296120520
  2. Klein, Martin A., Islam and Imperialism in Senegal. Sine-Saloum, 1847-1914, Edinburgh University Press, 1968, p. 8
  3. Oliver, Roland, Fage, John Donnelly & Sanderson, G. N., The Cambridge History of Africa , Cambridge University Press, 1985, p. 214 ISBN 0521228034
  4. Faal, Dawda, Peoples and empires of Senegambia: Senegambia in history, AD 1000-1900, Saul's Modern Printshop, 1991, p. 17
  5. Ajayi, F. Ade et Crowder, Michael, History of West Africa , vol. 1, Longman, 1985, p. 468 ISBN 0582646839
  6. Galvan, Dennis C., The State Must be Our Master of Fire , University of California Press, 2004, p. 270 ISBN 9780520235915
  7. Marcel Mahawa Diouf, Lances mâles : Léopold Sédar Senghor et les traditions sérères, Centre d'études linguistiques et historiques par tradition orale, Niamey, 1996, p. 54
  8. 8.0 8.1 8.2 Ba, Abdou Bouri, « Essai sur l’histoire du Saloum et du Rip  » (avant-propos par Charles Becker et Victor Martin), Bulletin de l'IFAN, tome 38, série B, numéro 4, octobre 1976 Empty citation (help)
  9. 9.0 9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 Klein, Martin A., Islam and Imperialism in Senegal. Sine-Saloum, 1847-1914, Edinburgh University Press, 1968, p. XV
  10. Sheridan, Michael J. et Nyamweru, Celia, African sacred groves: ecological dynamics & social change , James Currey, 2008, p. 141 ISBN 0821417894