Yaren Zenaga

Daga Wikipedia, Insakulofidiya ta kyauta.
Yaren Zenaga
'Yan asalin magana
200 (2018)
Arabic script (en) Fassara da Tifinagh (en) Fassara
Lamban rijistar harshe
ISO 639-2 zen
ISO 639-3 zen
Glottolog zena1248[1]

Zenaga (autonym: Tuẓẓungiyya ko āwāy ən uẓ̄nāgīn) yare ne na Berber a gefen halaka wanda a halin yanzu ake magana a Mauritania da arewacin Senegal da 'yan daruruwan mutane. Ana magana da Zenaga Berber a matsayin yaren uwa daga garin Mederdra a kudu maso yammacin Mauritania zuwa gabar tekun Atlantic da arewacin Senegal. Gwamnatin Mauri ta amince da yaren.

Yana raba ainihin tsarin harshe tare da sauran kalmomin Berber a Maroko da Aljeriya, amma takamaiman fasali sun bambanta. A zahiri, Zenaga tabbas shine yaren Berber mafi bambance-bambancen rayuwa, tare da tsarin sauti daban-daban wanda aka yi nisa ta hanyar canjin sauti kamar /l/</link> > /dj/</link> kuma /x/</link> > /k/</link> haka kuma mai wuyar bayyanawa yawan tasha glottal /l/ > /dj/ and /x/ > /k/

Sunan Zenaga ya fito ne daga na tsohuwar kabilar Berber, Iznagen (Iẓnagen), waɗanda aka fi sani da Larabci a matsayin Sanhaja . Sunayen Wuraren Afirka na Adrian Room [2] yana ba da asalin Zenaga don wasu sunaye a Mauritania.

Alkaluma[gyara sashe | gyara masomin]

Zenaga yare ne da ya samo asali daga ƙungiyar Sanhaja wadda ta yi mulkin yawancin Arewacin Afirka a farkon tsakiyar zamanai. An taɓa yin magana da Zenaga a duk faɗin ƙasar Mauritania da bayanta amma ya faɗi ƙasa a lokacin da Larabawa Maqil Larabawa mamaya suka yi galaba a kan masu magana da shi a yaƙin Char Bouba na ƙarni na 17. Bayan wannan yakin, an hana su daukar makami, kuma sun zama ko dai kwararru a fannin ilimin addinin Musulunci ko kuma bayin kabilu masu karfi. Yana daga cikin tsoffin, ƙungiyar mafi girma da Zenaga ya rayu mafi tsayi.

A cikin 1940 (Dubié 1940), kusan mutane 13,000 na cikin ƙabilu huɗu na makiyaya ne suka yi magana da Zenaga a cikin yankin da ke da iyaka da Saint-Louis, Podor, Boutilimit da Nouakchott (amma babu ɗayan waɗannan biranen): [3]

  • Tashumsha ('the five'): 4,653 speakers out of 12,000 members
  • D-abu-djhes ('i-D-ab-lahs-en'): 5,000 out of 5,000
  • Gumdjedjen ('i-Kumleil-en'), subtribe of the Ida u el Hadj: 700 (out of Ida u el Hadj population of 4,600)
  • Tendgha: 2,889 out of 8,500

Waɗannan ƙabilun, a cewar Dubié, sun kware a fannin ilimin addinin Islama, kuma sun gudanar da rayuwar makiyaya, waɗanda suka ƙware a kan tumaki da shanu (reshen kiwon raƙuma na kabilu ɗaya sun riga sun koma Larabci ). Har ma a lokacin, masu magana da yawa sun canza zuwa Hassaniya Larabci, babban nau'in Larabci da ake magana da shi a Mauritania, kuma duka masu yare biyu ne. An yi amfani da Zenaga kawai a cikin kabilar, kuma an dauke shi rashin hankali don yin magana lokacin da wadanda ba masu magana ba; Wasu masu magana da gangan sun guji amfani da Zenaga tare da 'ya'yansu, suna fatan za su fara farawa a Hassaniya. Duk da haka, yawancin masu magana sun ɗauki Zenaga a matsayin alamar 'yancin kai da kuma kishin addininsu; Dubie ya buga wani karin magana na Hassaniya: “Moor mai magana Zenaga tabbas ba Zenagui bane (wato laḥma .</link> ko kuma dan kabilar Berber da Balarabe Beni Hassan ya yi masa, ba kuma jarumi ba.”

Bayan rabin karni, adadin masu magana ya kai kusan 2,000. Yayin da Zenaga ya bayyana yana gab da ƙarewa, Hassaniya Larabci ya ƙunshi adadi mai yawa na kalmomin lamuni na Zenaga (fiye da 10% na ƙamus).

Fassarar sauti[gyara sashe | gyara masomin]

Wasula[gyara sashe | gyara masomin]

Gaba Tsakiya Baya
Babban i iː u uː
Tsakar ə
Ƙananan a aː
Phoneme Allophones [4]
/i/ [i], [ɨ]
/u/ [u], [ʊ], [o], [ɔ]
/a/ [ä], [æ], [ɛ], [œ], [ø], [ɔ], [ɑ]

Consonants[gyara sashe | gyara masomin]

Labial Dental Alveolar Bayan alv. /



</br> Palatal
Bayan-<br id="mwpg"><br><br><br></br> palatal Velar Farin ciki Glottal
a fili far. a fili far.
M mara murya t ( tˤ ) k ʔ
murya b d ɟ̠
Ƙarfafawa mara murya f θ θˤ s ( sˤ ) ʃ x ( ħ ) h
murya ( v ) ð ðˤ z ʒ ɣ ( ʕ )
Nasal m n
Trill r
Na gefe l
Kusanci w j
Haɓaka baƙar fata
Labial Alveolar Bayan-<br id="mwAVI"><br><br><br></br> alveolar Bayan-<br id="mwAVU"><br><br><br></br> palatal Velar
a fili far.
M mara murya tʲː c̠ː
murya dˤː dʲː ɟ̠ː
Ƙarfafawa mara murya ʃː
murya zˤː ʒː
Nasal nʲː
Na gefe
Trill
  • [v] ana iya jin shi azaman allophone na /f/.
  • Sauti [tˤ] da [sˤ] suna faruwa kaɗan kaɗan.
  • Ana jin sautunan faryngeal /ħ, ʕ/ daga kalmomin lamuni na Larabci. [5]

Yaruka[gyara sashe | gyara masomin]

Akwai manyan bambance-bambancen yare a cikin Zenaga, musamman tsakanin yarukan Id-ab-lahsen da Tendgha .

Nassoshi[gyara sashe | gyara masomin]

  1. Hammarström, Harald; Forkel, Robert; Haspelmath, Martin, eds. (2017). "Yaren Zenaga". Glottolog 3.0. Jena, Germany: Max Planck Institute for the Science of Human History.
  2. Room, Adrian, African Placenames, McFarland & Co. Jefferson, North Carolina. 1994.
  3. (Zenaga names from Nicolas (1953:102.)
  4. Empty citation (help)
  5. Empty citation (help)

Kara karantawa[gyara sashe | gyara masomin]

  • Al-Chennafi M. & Norris H. T., "How the Hassaniyya vernacular of Mauritania supplanted Zenaga" – The Maghreb-Review 76 (5–6), 1981. pp : 77–78.
  • Basset, André. 1933b. 'Note sur les parlers zenaga'. In Bulletin du Comité d'études historiques et scientifiques de l'Afrique Occidentale Française; 1933, pp. 319–32.
  • Basset, René. 1909. "Mission au Senegal". Bulletin de correspondence africaine; 39. Paris: Leroux.
  • Cohen, David & Taine-Cheikh, Catherine. 2000. 'À propos du zénaga. Vocalisme et morphologie verbale en berbère'. Bulletin de la Société de linguistique de Paris XCV/1, pp. 267–319.
  • Dubié, Paul (1940). "L'îlot berbérophone de Mauritanie", Bulletin de l'IFAN; 2, pp. 315–325.
  • Faidherbe, Louis L. 1877. Le Zenaga des tribus Senegalaises. Paris.
  • Kossmann, Maarten. 2001. 'L’origine du vocalisme en zénaga de Mauritanie', pp. 83–95 of Ibriszimow, Dymitr & Vossen, Rainer (eds.). 2001. Etudes berbères. Actes du " 1. Bayreuth-Frankfurter Kolloquium zur Berberologie " (Frankfurter Afrikanistische Blätter, 13.), Köln : Rüdiger Köppe.
  • Kossmann, Maarten. 2001. 'The Origin of the Glottal Stop in Zenaga and its Reflexes in the other Berber Languages'. Afrika und Übersee; 84, pp. 61–100.
  • Masqueray, Émile. 1879. 'Comparaison d’un vocabulaire des Zenaga avec les vocabulaires correspondents des dialectes Chawia et des Beni Mzab'. Archives des missions scientifiques et litteraires 3/5: 473–533.
  • Nicolas, Francis. 1953. La langue berbère de Mauritanie, (Dakar, mémoire de l'IFAN, n° 33).
  • Ould Cheikh, Abdel Wedoud. 2008. " Les communautés zénagophones aujourd'hui ", [Avant-propos] pp. XV-XXXIII, in: Catherine Taine-Cheikh, "Dictionnaire zénaga-français. Le berbère de Mauritanie présenté par racines dans une perspective comparative", (Berber Studies n° 20). XCIX + 650 p. Köln: Rüdiger Köppe Verlag, 08033994793.ABA
  • Taine-Cheikh, Catherine (with Yaha Ould El Bara). 1997. " Le vocalisme du berbère zénaga de Mauritanie – premiers résultats d'une analyse acoustique ", Actes des Journées d'Etudes Linguistiques : "La voyelle dans tous ses états", Nantes (5 et 6 décembre 1997), pp. 80–85.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 1999. " Le zénaga de Mauritanie à la lumière du berbère commun ", Éd. Marcello Lamberti et Livia Tonelli, Afroasiatica Tergestina. Papers from the 9th Italian Meeting of Afro-Asiatic (Hamito-Semitic) Linguistics, Trieste, 23–24 April 1998, Padova, UNIPRESS, pp. 299–324, 08033994793.ABA
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2002. " Morphologie et morphogenèse des diminutifs en zenaga (berbère de Mauritanie) ", Éd. Kamal Nait-Zerrad, Articles de linguistique berbère. Mémorial Werner Vycichl, Paris: L'Harmattan, 08033994793.ABA; p. 427–454,
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2003. " L'adjectif et la conjugaison suffixale en berbère ", Éd. Jérôme Lentin, Antoine Lonnet, Mélanges David Cohen. Études sur le langage, les langues, les dialectes, les littératures, offertes par ses élèves, ses collègues, ses amis, Paris: Maisonneuve & Larose, 08033994793.ABA; pp. 661–74
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2003. " La corrélation de gémination consonantique en zénaga (berbère de Mauritanie) ", Comptes rendus du GLECS; n° 34 (1998–2002), pp. 5–66.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2004. " Les verbes à finale laryngale en zénaga ", Éd. K. Nait-Zerrad, R. Vossen, D. Ibriszimow, Nouvelles études berbères. Le verbe et autres articles. Actes du "2. Bayreuth-Frankfurter Kolloquium zur Berberologie", Köln: Rüdiger Köppe Verlag 08033994793.ABA; pp. 171–90
  • Taine-Cheikh, Catherine 2005. " Le problème des verbes dérivés en berbère et l'exemple du zénaga ", Éd. P. Fronzarolli & P. Marrassini, Quaderni di Semitistica. Proceedings of the 10th Meeting of Hamito-Semitic (Afroasiatic) Linguistics (Florence, 18–20 April 2001), n° 25, pp. 391–409.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2005. " Les marques de 1ère personne en berbère. Réflexions à partir des données du zénaga ", Éd. A. Mengozzi, Studi Afroasiatici. XI Incontro Italiano di Linguistica Camitosemitica, Milano, Franco Angeli, pp. 97–112.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2005. " Du rôle de la quantité vocalique en morphogénie. Réflexions à partir de l'arabe et du berbère de Mauritanie ", Faits de Langues n° 26 [special issue on Hamito=Semitic languages (afro-asiatiques, vol. 1), Éd. A. Lonnet & A. Mettouchi], Paris, Ophrys, pp. 41–63.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2005. " Le rôle des phénomènes d'agglutination dans la morphogenèse de l'arabe et du berbère, éd. G. Lazard & C. Moyse, Linguistique typologique [Actes du 3ème colloque "Typologie des langues et universaux linguistiques", Paris, 18–19 novembre 2002], Lille: Presses du Septentrion, pp. 288–315.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2005. " Moyen et réfléchi: typologie comparée de l’arabe et du berbère (exemples mauritaniens) ", Matériaux arabes et sudarabiques (GELLAS) [2003–2005. "En hommage à Omar Bencheikh (1940–2005)"], n° 11 (nouvelle série), Paris, pp. 37–52.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2005. " Les numéraux en berbère. Le cas du zénaga ", Éd. A. M. Di Tolli, Studi Maġribini Nuova Serie, vol. 3 (2005 "Studi Berberi e Mediterranei. Miscellanea offerta in onore di Luigi Serra"), Napoli: Università degli Studi di Napoli "L'Orientale", pp. 269–280.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2006. " Alternances vocaliques et affixations dans la morphologie nominale du berbère: le pluriel en zénaga ", Éd. R. Vossen et D. Ibriszimow, Études berbères III. Le nom, le pronom et autres articles, (Berber Studies; n° 14) Köln: R. Köppe Verlag; pp. 253–267.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2007. " Les propositions relatives en zénaga et la question des relateurs en berbère ", Éd. M. Moriggi, XII Incontro Italiano di Linguistici Camito-semitica (Afroasiatica). Atti, Rubbettino: Medioevo Romanzo e Orientale, pp. 301–310.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2007. " Voix moyenne et variations d'actance: le réfléchi en arabe et en berbère (exemples de Mauritanie) ", Éd. A. Rousseau, D. Bottineau et D. Roulland, L'énoncé réfléchi", Rennes: Presses Universitaires de Rennes, pp. 321–342.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2007. " Périphérie géographique et perméabilité aux contacts. Le cas du Maghreb ", Romano-Arabica, n° 6–7 (2006–2007 "Peripheral Arabic Dialects", Éd. George Grigore), pp. 159–178.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2008. " Les verbes dérivés à préfixe "S" en berbère: le cas du zénaga, entre grammaire et lexique ",Éd. G. Takács, Semito-Hamitic Festschrift for A. B. Dolgopolsky and H. Jungraithmayr, Berlin: Dietrich Reimer Verlag, pp. 284–309.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2008. "Arabe(s) et berbère en contact: le cas mauritanien ", Éd. M. Lafkioui & V. Brugnatelli, Berber in Contact. Linguistic and Sociolinguistic Perspectives – Le berbère en contact. Études en linguistique et sociolinguistique (Berber Studies; n° 22). Köln: Rüdiger Köppe Verlag, 08033994793.ABA; pp. 113–139,
  • Taine-Cheikh, Catherine, "Dictionnaire zénaga-français. Le berbère de Mauritanie présenté par racines dans une perspective comparative", (Berber Studies; n° 20, 2008) Köln: Rüdiger Köppe Verlag, XCIX + 650 p. [avec un avant-propos d'Abdel Wedoud Ould Cheikh], 08033994793.ABA
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2009. " La lexicographie du zénaga et le problème de classement par racines ", Éd. R. Vossen, D. Ibriszimow & H.J. Stroomer, Etudes berbères IV. Essais lexicologiques et lexicographiques et autres articles. Actes du "4. Bayreuth-Frankfurt-Leidener Kolloquium zur Berberologie", 21–23 septembre 2006. (Berber Studies; n° 25). Köln: Rüdiger Köppe Verlag 08033994793.ABA, pp. 231–247,
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2009. " Les morphèmes de futur en arabe et en berbère. Réflexions pour une typologie ", Faits de Langues; n° 33 [special issue on the future], Paris: Ophrys, pp. 91–102.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2009. " L'aoriste en zénaga : Contribution à l'étude des aspects en berbère ", Éd. S. Chaker, A. Mettouchi et G. Philippson, Études de phonétique et linguistique berbères. Hommage à Naïma LOUALI (1961–2005), Paris: Peeters [series: SELAF n° 452, Maghreb-Sahara n° 23], pp. 231–249.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2009. " À propos de l'expression de l'état en zénaga. Apophonie et sous-catégorisation verbale en berbère et en arabe ", Éd. S. Baldi, Studi Maġribini Nuova Serie, vol. VII ("International Afro-Asiatic Congress. 11th–13th September 2008", at the University of Naples "L'Orientale", Italy, ed. by ), pp. 95–109.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2010. "Dictionnaire français–zénaga (berbère de Mauritanie). Avec renvois au classement par racines du Dictionnaire zénaga–français", Berber Studies n° 27, Köln, Rüdiger Köppe Verlag, XIV + 326 p., 08033994793.ABA
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2010. " Ordre, injonction, souhait et serment en zénaga (étude comparative) ", Éd. H. J. Stroomer / M. Kossmann / D. Ibriszimow / R. Vossen, "Etudes berbères V. Essais sur des variations dialectales et autres articles", Köln, Rüdiger Köppe Verlag, Berber Studies n° 28, pp. 191–212, 08033994793.ABA
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2010. " The role of the Berber deictic ad and TAM markers in dependent clauses in Zenaga ", Éd. I. Bril (éd.), "Clause Linking and Clause Hierarchy. Syntax and pragmatics", Amsterdam / Philadelphia, John Benjamins Publishing Company, pp. 355–398.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2010. " Aux origines de la culture matérielle des nomades de Mauritanie. Réflexions à partir des lexiques arabes et berbères ". "The Maghreb Review" ["Spécial issue on Mauritania", Part 1, Éd. P. Bonte et S. Boulay], 35 (n° 1–2), pp. 64–88.