Yarukan Jukun

Daga Wikipedia, Insakulofidiya ta kyauta.
Yarukan Jukun
Linguistic classification
Glottolog juku1257[1]

Yarukan Jukunoid wani reshe ne na yarukan Benuwe-Congo da Jukun ke magana da shi da kuma mutanen da suka danganci Najeriya da Kamaru . An kuma rarraba su galibi a cikin jihar Taraba, Najeriya da yankunan kewaye.

Baƙin cikinsu na hanci wanda bai dace da su ba yana da matsala ga Afirka ta Yamma, kamar yadda ake gani a cikin Wapan .

Dangantakar waje[gyara sashe | gyara masomin]

Gerhardt (1983) da Güldemann (2018) sun ba da shawarar cewa da gaske Jukunoid na daga cikin yarukan Filato, saboda tana da kamanceceniya da kungiyoyin Filato daban-daban, musamman Tarokoid . [2] Koyaya, dai Blench (2005) yayi jayayya cewa Jukunoid ya bambanta da Plateau. [3]

Rarrabuwa[gyara sashe | gyara masomin]

Wannan rabe-raben mai zuwa daga Glottolog ne; an kuma kara reshen Korofofa daga Ethnologue (Glottolog ya rarraba yarukan Korofofa da Jukun):

  • Kuteb
  • Tsakiya
    • Kpan – Icen: Etkywan (Icen), Kpan
    • Jukun – Mbembe – Wurbo
      • Jukun: Jukun (Jukun Takum), Jibu, Hõne, Wãpha, Jan Awei
      • Kororofa: Wannu, Wapan, Jiba
      • Mbembe (Tigon)
      • Wurbo: Como Karim, Jiru, Shoo-Minda-Nye

Ethnologue yana ƙara reshen Yukubenic na yarukan Plateau a matsayin ɓangare na ƙungiyar Yukubenic-Kuteb bisa ga Shimizu (1980), sannan kuma Blench shima yana bin wannan rarrabuwa. Har ila yau, Ethnologue ya bar harshen Wurbo Shoo-Minda-Nye a matsayin wanda ba a sanya shi ba a cikin Jukun – Mbembe – Wurbo, kuma ya haɗa da harshen Benuwai-Kongo wanda ba a tantance shi ba a madadinsa.

Lau shima kwanan nan Idiatov ya ruwaito (2017). [4]

Sunaye da wurare[gyara sashe | gyara masomin]

Ƙasa jerin sunayen harshe, yawan jama'a, da wurare daga Blench (2019).


Language Branch Cluster Dialects Alternate spellings Own name for language Endonym(s) Other names (location-based) Other names for language Exonym(s) Speakers Location(s) Notes
Akum Anyar 3 villages in Nigeria; 600 in Cameroon (1976) Taraba State, ca. 6°50N, 9°50E
Bete 50 (2002) Taraba State, Wukari LGA, Bete town no data
Nyifon Iordaa 1000 (CAPRO n.d. but probably 1990s) Buruku LGA, Benue State no data
Jan Awei Jan Awei 12 ? (1997) Gombe State, West of Muri mountains, North of the Benue (precise location unknown)
Jukun cluster Jukun Njuku Njikun 35,000 (1971 Welmers); 1700 in Cameroon (1976) Taraba State, Wukari, Takum, Bali and Sardauna LGAs; Nasarawa State, Awe and Lafia LGAs; Plateau State, Shendam and Langtang South LGAs; Benue State, Makurdi LGA; and in Furu-Awa subdivision, Cameroon
Jibu Jukun Gayam, Garbabi 25,000 (1987 SIL) Taraba State, Gashaka LGA
Takum-Donga Jukun Takum, Donga Jibu Second language speakers only 40,000 (1979 UBS) Taraba State, Takum, Sardauna and Bali LGAs
Wase Tofa Jukun Plateau State, Shendam and Langtang South LGAs
Jukun–Mbembe–Wurbo group Jukun–Mbembe–Wurbo
Kororofa cluster Jukun–Mbembe–Wurbo Kororofa Jukun more than 62,000 (SIL)
Abinsi Jukun–Mbembe–Wurbo Kororofa Wapan River Jukun Taraba State, Wukari LGA, at Sufa and Kwantan Sufa; Benue State, Makurdi LGA, at Abinsi
Wapan Jukun–Mbembe–Wurbo Kororofa Wapan Wukari and Abinsi 60,000 (1973 SIL) Taraba State, Wukari LGA; Nasarawa State, Awe and Lafia LGAs; Plateau State, Shendam and Langtang South LGAs (precise areas uncertain)
Hone Jukun–Mbembe–Wurbo Kororofa Kona 2,000 (1977 Voegelin & Voegelin) Taraba State, Karim Lamido LGA; Plateau State, Wase LGA. Villages north and west of Jalingo
Dampar Jukun–Mbembe–Wurbo Kororofa Taraba State, Wukari LGA, at Dampar
Mbembe Tigong cluster Jukun–Mbembe–Wurbo Mbembe Tigong Noale Tigong, Tigun, Tugun, Tukun, Tigum Akonto, Nzare 2,900 in Nigeria (1973 SIL) Taraba State, Sardauna LGA; mainly in Cameroon
Ashuku Jukun–Mbembe–Wurbo Mbembe Tigong Ashaku Ákә́tsә̀kpә́, Ákúcùkpú Kitsipki
Nama Jukun–Mbembe–Wurbo Mbembe Tigong Dama, Namu Kporo Nzare ‘I say so’; Eneeme
Shoo–Minda–Nye cluster Wurbo Shoo–Minda–Nye May be related to Jessi spoken between Lau and Lankoviri 10,000 (SIL) Taraba State, Karim Lamido LGA
Shoo Wurbo Shoo–Minda–Nye Shóó dàŋ Shóó Nwii Shóó Banda, Bandawa
Minda Wurbo Shoo–Minda–Nye Jinleri
Nye Wurbo Shoo–Minda–Nye Nyé Nyé Nwi Nyé Kunini
Jiru Wurbo Zhiru Atak, Wiyap, Kir Taraba State, Karim Lamido LGA
Etkywan Kpan–Icen Icen, Ichen, Itchen Kentu, Kya)tõ, Kyanton, Nyidu 6,330 in Donga district (1952 W&B); more than 7,000 (1973 SIL) Taraba State, Takum and Sardauna LGAs
Kpan Kpan–Icen Western and Eastern groups: Western: 1 Kumbo–Takum Group: Kumbo (Kpanzon), Takum; 2 Donga (Akpanzhĩ; 3 Bissaula (extinct) Eastern: Apa (per Kilham), Kente, Eregba (per Koelle) Kpanten, Ikpan, Akpanzhi, Kpanzon, Abakan Kpwate, Hwaye, Hwaso, Nyatso, Nyonyo, Yorda, Ibukwo Taraba State, Wukari, Takum and Sardaunda LGAs
Como–Karim Wurbo Shomoh, Shomong, Chomo, Shomo Karim, Kirim Kiyu, Nuadhu Taraba State, Karim Lamido and Jalingo LGAs
Tita Wurbo Taraba State, Jalingo LGA, at Hoai Petel Blench was not able to identify the people or the location, though Meek had data showing it to be Jukunoid.
Classification Language 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Jukun-Mbembe-Wurbo, Jukun Hõne (Pindiga/Gwana) zùŋ pyèːnè sáːré nyẽ́ sɔ́nɛ́ sùnjé sùnpyèːnè hūnnè sīnyáu dùb
Jukun-Mbembe-Wurbo, Jukun Jibu zyun pyànà sàra yina swana sùnjin sùmpyànn awùyin ajunndúbi dwib
Jukun-Mbembe-Wurbo, Jukun Wapa (Wãpha) zùŋ pyĩ̀ sā / sārā nyìnā swã̄nā ʃẽ̀ʒí sémpyè sẽ̄sá sínyáu ádùb
Jukun-Mbembe-Wurbo, Kororofa Jiba (Jibe / Kona) zũ̀ː pyèːnà sàːr nyè són sùnʒé sùmpyèːnà húhúnyè zōrhōnnì dùb
Jukun-Mbembe-Wurbo, Kororofa Wapan Jukun dzun pyìnà tsara nyena tswana cìnjen / ʃìʒen (5+ 1) tsùpyìn (5+ 2) tsùntsa (5+ 3) tsùnyò (5+ 4) dzwe
Jukun-Mbembe-Wurbo, Mbembe Tigon Mbembe nzo pya sra nyɛ tʃwɔ́ tʃwɔ́mbazo (5+ 1) tʃwɔ́mbapya (5+ 2) ɛ́nyɛnyɛ (2 x 4)  ?? tʃwɔ́mnyɛ (5+ 4) dʒé
Yukuben-Kuteb Akum ájì afã̀ ata aɲɪ̀ acóŋ acóŋ jì (5+ 1) acóŋ afã̀ (5+ 2) acóŋ ata (5+ 3) acóŋ ɲì (5+ 4) īkùr(ù)
Yukuben-Kuteb Kapya ūŋɡēmé īfɡɔ̀ ītà īɲɨɪ̀ ìtú tú ŋɡì (5+ 1) tú ófɡõ (5+ 2) tú àtà (5+ 3) tú īɲɨɪ̀ (5+ 4) èbʲí / èbzí
Yukuben-Kuteb Kuteb (Kutev) (1) kínzō ífaẽ ítā índʒē ítsóŋ ítsóŋ-ndʒō (5+ 1) ítsóŋ-ífaẽ (5+ 2) ítsóŋ-ítā (5+ 3) ítsóŋ-ndʒē (5+ 4) ridʒwēr
Yukuben-Kuteb Kuteb (Kutev) (2) kínzō ifaen itā inje itsóŋ itsóŋ-nzō (5+ 1) itsóŋ-faen (5+ 2) itsóŋ-tā (5+ 3) itsóŋ-nje (5+ 4) rijwēr
Yukuben-Kuteb Yukuben kítə́ŋ āpá(ŋ) ātà, ārà ēnzì otòŋ (ō)̄tòŋ kíhín (5+ 1) (ō)̄tòŋ āpá (5+ 2) (ō)̄tòŋ ātà / ārà (5+ 3) (ō)̄tòŋ ēnzì (5+ 4) kùr

Manazarta[gyara sashe | gyara masomin]

  1. Hammarström, Harald; Forkel, Robert; Haspelmath, Martin, eds. (2017). http://glottolog.org/resource/languoid/id/juku1257 |chapterurl= missing title (help). Glottolog 3.0. Jena, Germany: Max Planck Institute for the Science of Human History.
  2. Gerhardt, L. 1983. The classification of Eggon: Plateau or Benue group? Journal of West African Languages, 13(1):37-50.
  3. Blench, Roger. 2005. Is there a boundary between Plateau and Jukunoid? Paper for the Vienna Jukunoid workshop, Vienna, 19-20th, November, 2005.
  4. Idiatov, Dmitry, Mark Van de Velde, Tope Olagunju and Bitrus Andrew. 2017. Results of the first AdaGram survey in Adamawa and Taraba States, Nigeria Archived 2023-06-01 at the Wayback Machine. 47th Colloquium on African Languages and Linguistics (CALL) (Leiden, Netherlands).